Debatten om flyktingmottagning och generell invandringspolitik är något som följt med i den svenska debatten i årtionden, det är ingen ny fråga och det är inte mycket nytt som kommer till under åren.
Det finns ett läger som glorifierar Per-Albin Hanssons försök till folkhemsbygge och välfärdssamhälle som om det vore himmelriket på jorden och att all utveckling därifrån har varit av ondo. Idén om ett monokulturellt samhälle finns här och menar att om alla bara delade samma kultur och språk så skulle alla problem försvinna. Brott och fusk är något ”de andra” sysslar med, ofta oklart vem ”de andra” egentligen är. Begreppet ”andrafiering” beskriver hur man i diskussionen lätt framställer sig själv som bra och ”de andra” som något dåligt.
Det finns ett annat läger som menar att utvecklingen har varit positiv och att vi har vunnit mycket på våra utbyten med andra kulturer genom historien. Här menar man snarare att vi alltid i alla tider varit olika kulturer, Sverige som nation är inte något av gud skapat. Snarare är det så att människor som delar ett gemensamt kulturarv inte har samma värderingar eller övertygelser och inte heller per automatik behandlar varandra på ett bra sätt.
På vilken sida som SD-bluffens redaktion ställer sig torde vara ganska uppenbart vid det här laget.
Vi står upp för ett tolerant samhälle där medborgarna själva ser sina medmänniskor som just medmänniskor med ett unikt människovärde. Vi försöker att inte sätta etiketten ”flykting” och ”invandrare” på folk och tycker begreppet ”andra generationens invandrare” är besvärligt att använda. Vi diskuterar gärna hur vi gemensamt ska skapa ett samhälle som är inkluderande och där ingen behöver känna sig utanför, oavsett om man är invandrare, stockholmare eller landsortsbo.
Så frågan diskuteras precis som alla andra politiska frågor. Skillnaden är att det finns krafter i samhället som vinner på myten om att frågan inte diskuteras och framförallt att frågan inte diskuteras på deras planhalva. För när politiker diskuterar integrationspolitiken utifrån perspektivet ”hur ser vi till att öka toleransen och hjälpa nya svenskar in i vårt samhälle” så diskuterar man inte frågan enligt dessa mörka krafter. När vi diskuterar hur ett mång- eller interkulturellt samhälle ska byggas inför framtiden så anklagas vi för att springa PK-maffians ärenden. Det är först när våldtäkter och brottsstatisik diskuteras som ”frågan diskuteras”.
Gå inte på SD, ND eller andra rasistiska gruppers propaganda när de säger att frågan inte diskuteras. Frågan diskuteras kontinuerligt, i riksdag, landsting, regioner och kommuner, på företag och runt köksbordet. Men inte alltid diskuteras frågan utifrån ett SD-perspektiv. Inte alltid diskuteras ”vad vi ska göra åt de där invandrarna”. Så ska det förhoppningsvis förbli även i framtiden.
När vi accepterar Sverigedemokraternas problembeskrivning har vi också accepterat dem som en legitim politisk kraft. Istället är det upp till varje person och varje parti, att utifrån sina egna partiprogram eller ideologier formulera lösningar på de områden som idag är problematiska. Ta det ansvaret! Ge inte Sverigedemokraterna en carte blanche för dessa frågor. Det är då vi förlorar slaget.
Lena Sundström är ett känt namn inom antirasistkretsar och nu har hon återigen gett sig in i debatten med sin nya dokumentär ”Dom kallas rasister” på TV 4. Hon sätter fingret på all aggression som ämnet genererar ifrån rasistkretsar, vilket är något vi känner av även här på bloggen. Det verkar finnas ett behov av att vara arg på någon och då riktar man sin ilska emot oss som försvarar ett mångkulturellt samhälle.
– Alla som petar i integrationsfrågan råkar ut för det här. Som journalist får man lära sig att vi inte ska prata om det, då ökar hoten.
Detta är en sida av myntet som SD-anhängare och övriga nationella inte talar om. I konspirationsteorierna är det snarare så att alla som talar illa om Sveriges integrationspolitik blir ansatta och nedtystade. I själva verket är det snarare tvärtom, att de som försöker föra en rimlig diskussion i ämnet blir nedskjutna och baktalade. Skälet till att vi inte kan föra en sansad politisk diskussion i ämnet flykting- och integrationspolitik är på grund av alla överdrivna argument från rasisterna. Vi här på SD-bluffen tror att vi alla skulle tjäna på en vettig debatt utan konspirationsteorier om att Sverige håller på att bli ockuperat av militanta muslimer eller att makten för folket bakom ljuset. Men vi tillåts inte föra en sådan diskussion för de nationella företrädarna som hela tiden vill förflytta fokus till sin orimliga världsbild. För att bekräfta detta räcker det med en snabb titt i våra kommentarer här på bloggen, där finns det mesta… Eller som Lena Sundström skriver:
Faran är inte att vi pratar med varandra, utan att vi börjar anpassa oss efter Sverigedemokraternas logik och taktik. Det är svårt att tänka strategiskt när det kommer till rapporteringen av SD, det är lätt att det blir fladdrigt och ängsligt. Det viktiga är att vi inte glider i rapporteringen och börjar använda deras retorik. Medierna har en enorm makt och vi som arbetar i medierna har en enorm övertro på oss själva – en fullständig hybris. Om hela samhällets värderingar kan glida är det klart att mediernas också gör det. I dag skulle det vara helt orimligt att klaga på förnedrings-tv i medierna. Så var det inte för tio år sedan.
Vi här på SD-bluffen jobbar dels för att lyfta fram Sverigedemokraternas riktiga agenda genom att belysa främst lokala och regionala partiföreträdare och vad de egentligen tycker. Vi försöker också göra precis det som Sundström skriver, att se till att diskussionen inte glider över till att handla om vad Sverigedemokraterna vill att den ska handla om, utan vad vi som företrädare för det mångkulturella samhället vill att den ska handla om. Diskussionen ska handla om hur vi tar hand om flyktingar, hur vi ser till att många trivs och fungerar i vårt gemensamma samhälle och hur vi kan öka toleransen utan att skapa nya konfliktytor. Det är en stor utmaning för framtiden!
Vi på SD-Bluffen fick ett mail från Magnus Persson från Stockholm som tydligen inte gillar vår sida. Han börjar sitt mail med följande:
”Hej!
Jag skummade igenom er hemsida och kunde snabbt konstatera att den är grovt vinklad och att beskrivningarna är långt i från sanningen. Saken är den att ni och era vapendragare förvägrar mig och övriga kritiker att på ett demokratiskt sätt kritisera en av världens mest generösa, kostsamma, missriktat godtrogna och misslyckade flyktingpolitik, dvs Sveriges.”
Om man går in på fliken ”om SD-Bluffen” så kan man läsa att denna sida är främst för de som vill förvara mångkulturen och alltså de som tycker annorlunda än SD. Kanske missade Magnus detta och det är därför han är besviken.
När Magnus skriver att vi inte tillåter Sverigedemokrater att utrycka sina åsikter så är han helt ute och snurrar. Vi från SD-Bluffen har aldrig negligerat debatten utan välkomnat den och därför hållit kommentators fältet fritt. Till Magnus vill vi därför framföra ett meddelande:
- Det är varken odemokratiskt eller ett försök att köra över er när vi skriver att Sverigedemokraterna har fel. Ni har rätt att kritisera flyktingpolitiken men gnäll inte över att vi har samma rätt att kritisera att ni har fel! Nuff said.
Vill du också skicka ett mail till SD-Bluffen? Maila på!
Okategoriserat
| 
debatt, demokrati, Flyktingar, Invandrare, Magnus Persson, mångkultur, Politik, SD, SD-Bluffen, Svergiedemokraterna, Sverigedemokraterna
Kommentarer (13) 