Bland kommentarerna här på bloggen är det många som tar i så att de spricker när de spekulera kring vad invandringen kostar för Sverige. En hel del obskyra siffror nämns utan att redovisa hur de är framtagna. Återkommande är bilden av att Sverige hotas av ekonomisk kris på grund av de miljonbelopp som betalas ut i bidrag till invandrare. Detta är även en återkommande myt på Sverigedemokratiska hemsidor och bloggar.
Denna myt slår Lars Persson, redaktör för bloggen vid namn Vi i Sverige, effektivt hål på i en artikel på Newsmill tidigare i år. Bland annat skriver han: ”SCB har i Inkomstfördelningsundersökningen 2006 visat att utrikes födda betalar mer skatt än de får i bidrag.” När det gäller bidragsdelen så är det tydligt att invandringen betalar sig själv. I artikeln slår han även hål på flera andra myter om invandringen, så surfa gärna över dit och läs hela artikeln.
Från Sverigedemokratiskt håll så väljer man att endast redovisa kostnaden för bidrag till invandring men väljer retoriskt nog att inte uppge skatteinkomster från samma grupp. Simsalabim så skapar de en illusion av att invandrare endast lever på bidrag. Detta är hyckleri på hög nivå då många Sverigedemokrater även riktar kritik mot media som man menar bara väljer att redovisa en sida av verkligheten när det gäller invandringen. I själva verket är det de själva som bara redovisar ena sidan, det vill säga enbart redovisar kostnaderna.
Asyl- och flykingpolitik
| 
Folkpartiet, Främlingsfientlighet, Jämställdhet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Nationalstat, Newsmill, Politik, Rasism, SD-Bluffen, Sverigedemokraterna
Jag har tidigare skrivit om SD’s jämställdhet, om att strävan efter jämställdhet bara är tomma ord när det kommer till dem själva här. I SD’s familjepolitik är de till exempel oroliga för att förskolor tagit över mammornas traditionella roll lett till ”ökad ombytlighet i förhållandena mellan män och kvinnor”. Man tror alltså till och med att det är skadligt att maktförhållandena mellan män och kvinnor ändras! Men förutom att de till vilket pris som helst vill ha tillbaka könsrollerna och jämställdheten från 50-talet så pratas det från officiellt håll mycket sällan om jämställdhet. OM det inte gäller invandrare förstås. Jag tänkte fortsätta resonemangen kring SD och jämställdheten för att visa att SD gör skillnad på jämställdhet när det gäller dem själva och när det gäller dem de kallar ”invandrare”. Vissa måste tydligen vara mer jämlika än andra för att få kalla sig svenskar.
I SD’s officiella dokument finns faktiskt tre jämställdhetsproblem som de vill göra något åt och satsa resurser på. Tre områden är inte mycket, men det är något! Om man nu, som SD gjort, får välja tre områden, och bara tre, så måste man ju välja med omsorg. Kanske ska man välja mäns våld mot kvinnor? De många mördade och försvunna kvinnorna varje år? Kanske ska man välja att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män för samma arbete? Eller att kvinnors inkomster nu sjunker jämfört med männens? Kanske ska man välja att kvinnor har sämre hälsa än män? Spänningen är olidlig, vilka tre stora och viktiga jämställdhetsproblem ska man välja? Jo!
1) Gruppvåldtäkter utförda av ”invandrare”
2) Könsstympning utförd av ”invandrare” och
(trumvirvel)
3) Hedersrelaterat våld
OBS! SD menar alltså inte hedersrelaterat våld inom kristna familjer, svartsjuka svenska män som slåss på grund av heder, våld mot homosexuella från svenska män eller annat helsvenskt hedersrelaterat våld, utan det är enbart invandrarrelaterat hedersrelaterat våld som uppmärksammas, märkligt – tycker ni inte, när SD utger sig för att inte vara ett rasistiskt parti?!
För visst gör SD skillnad mellan människor av rasistiska skäl, för varför är det annars så mycket viktigare att kvinnor inte blir våldtagna, slagna och mördade när det kommer till invandrarmän – än när det kommer till helt blonda, svenska män som ger sig på sina kvinnor? Och varför är det så svårt för SD att se att våldet mot kvinnor inte uppstår ut intet, varför är det så svårt för dem att vilja ha någon som helst politik för att minska den ojämställdhet som alla i det här landet drabbas av, både kvinnor och män, svarthåriga eller blonda?
// Anna Ardin
Sverigedemokraterna vill gärna se jämställdhet mellan män och kvinnor, säger de. Men hur? Jag menar att deras tal om jämställdhet bara är tomma ord.
”Inom Sd finns det flera exempel på att sunt förnuft råder och då får man en naturlig balans mellan könen” skriver Göran Olsson (SD) och de talar ofta om att ”kompetens bör vara den avgörande faktorn” när olika åtgärder för att främja jämställdhet diskuteras. På samma sätt som skattebetalarnas förening hänvisar till sin typ av sunt förnuft när de vill föra borgerlig skattesänkarpolitik så hänvisar SD till sin typ av sunt förnuft när de vill driva (svenska) mäns intressen framför kvinnors.
Om man istället vänder sig till SD’s partiprogram, principprogram, och alla andra dokument man hittar på deras hemsida och söker på sådant som är relaterat till jämställdhet så hittar man: ABSOLUT INGENTING!
Många Sverigedemokrater har på bloggar och liknande skrivit om jämställdhet, men nästan alltid i betydelsen ”visst är det bra med jämställdhet men” och sedan någon argumentation kring varför man inte bör satsa pengar eller arbete på att förbättra jämställdheten.
Sverigedemokraternas syn på jämställdhet är alltså att man helst ska se till att inte göra någonting alls åt ojämlika förhållanden. Den starke och smarte kommer då att ta för sig (jämför djungelns lag). De som har en bättre position ska fortsätta att ha det, vare sig det gäller män, heterosexuella, vita, medelålders eller vad det nu kan tänkas vara.
Om man brukar sunt förnuft och inte satsar på mångfaldsplaner eller positiv särbehandling så infinner sig alltså en naturlig jämställdhet. Eftersom SD själva anser att de har sunt förnuft borde deras parti ha en lagom fördelning av män och kvinnor. Deras partistyrelse består av 15 män och 4 kvinnor.
Ungefär var femte damernas alltså. Hepp!
//Anna Ardin
Kommentarer (361)